André Talborn - 2016

Text: Ellen Suneson

Gester ett annat ord för kroppsspråk. I den meningen beskriver ordet de rörelser som människan använder för att förstärka det hon säger eller för att kommunicera utan att använda ord. Men inom konstteorin kan termen gester också användas för att förklara innehållet i bilder. Här beskriver ordet hur former, färger och detaljer i en bild framkallar särskilda känslor hos betraktaren. Historiskt sett har konstnärer velat förmedla olika, ofta motstridiga, känslor och budskap med sina bilder. Konstnärerna inom expressionismen ville skildra inre känsloupplevelser i bildform, de inom surrealismen ville fånga det omedvetna och drömska. Minimalismen ville göra konst som inte överhuvudtaget avbildade något från den yttre verkligheten. Genom att särskilda bildelement inom de olika konst- riktningarna har upprepats tillräckligt många gånger i specifika sammanhang har de blivit allmänna gester som kommunicerar speciella betydelser. Det innebär att det går att uppfatta olika formers betydelser även utan ingående kunskaper i konsthistoria.

I André Talborns bildvärld gör han på ett anarkistiskt sätt upp med bildens gester, regler och betydelser. Här kan en klassiskt målad blomvas placeras mitt i en för övrigt typiskt minimalistisk målning. En stillsam vit yta kan brytas upp av tre röda streck till synes ditmålade i en snabb rörelse med bara tre penseldrag. Målningarna i serien Superpaintings (2015) balanserar på gränsen mellan bild och skulptur. I dessa har Talborn kombinerat olika former och material så att det skapas en spänning på dukarna. Detta gör att målningarna framstår som tredimensionella samtidigt som de tappar sin förmåga att skapa en direkt illusion av verkligheten. Det aktiva sammanfogandet av inkonsekventa bildelement skulle kunna läsas som ett förlöjligande av de storslagna gester och idéer som präglat konsthistorien. Eller som ett collage som urvattnar bilden på alla dess betydelser. Men Talborns konstnärskap visar omvänt tecken på ett stort intresse för bildens funktioner och för de idéer som format konsthistorien. I hans målningar kraschar gester från olika sammanhang på en och samma yta och frammanar på så sätt motstridiga känslor som drar betraktaren åt olika håll.

I målningen Taste (2015) delas bildytan upp på mitten av en tvärgående linje. I den nedre delen av duken skapar vita fyrkanter placerade på ett turkost underlag ett slags rutmönster, där svarta streck på vissa ställen följer utsidan av de vita formerna. Dukens övre del är målad med en svart grundton som brutits upp av snabba penseldrag och färgstänk i grå, blå, rosa, gröna och gula toner. Mitt i den nedre delen av målningen ligger en stor vattenmelon målad i naivistisk stil. Var för sig är gesterna i målningens olika delar relativt enkla att tyda. Mönstret i dukens nedre del påminner om minimalismens geometriska former, den övre delen om den abstrakta expressionismens känslobetonade uttryck och vattenmelonen om naivismens föreställande bildmotiv. Det är i kombination med varandra som målningens innehåll blir mångfacetterat, komplext och förvirrat.Vattenmelonens placering i förgrunden skapar ett djup i bilden som förskjuter de bakom- liggande ytornas betydelser. Den nedre delen av bilden framstår plötsligt som en bordsskiva och dess abstrakta mönster som en dekoration på en bordsduk. Målningens övre del bildar då det bakomliggande rummet där de spontana penseldragen kan föreställa ett annat mönster, de på en tapet, eller symbolisera rummets rörelser. Samtidigt börjar er alternativ framträda. Den nedre delens geometriska former kan läsas som en karta eller som grunden för det välkända datorspelet Snake där de svarta strecken plötsligt antar formen av spelets pixlade ormar och punkter. Sättet på vilket målningen kombinerar bildelement från olika bildtraditioner gör de visuella gesterna motsägelsefulla och det blir tydligt hur vissa former är kopplade till särskilda känslor eller betydelser.

Spridningen av bilder i media spelar en avgörande roll för hur vi ser på oss själva, på andra och på politiska eller kulturella förändringar. Att förstå hur visuella gester på ett subtilt sätt får oss att reagera eller känna är därför inte bara väsentligt inom konstteori utan är också viktigt för att vi ska kunna navigera i dagens öde av bilder.

Talborns konstnärliga metod präglas av ett starkt intresse för den komplexa bildkultur vi lever i. När han gör research inför ett verk använder han internet som en likvärdig källa till de intryck han får från konstutställningar eller böcker. Framför datorn tillåter han in uenserna att skölja över honom och navigerar impulsivt mellan olika sidor, information och bilder. Sedan väljer han ut visuella detaljer, former och färger han fastnat för och låter dessa mötas på en och samma bildyta. I sitt konstnärskap undersöker Talborn hur människan reagerar på den strida ström av visuell information som formar dagens bildkultur. Målningarnas undersökande av bildens funktioner utgör ett tydligt exempel på konstens viktiga roll i samhället i stort. Kartläggningen av bilders gester tillhandahåller viktiga perspektiv på den visuella kulturens makt att forma våra tankar, åsikter och idéer.

Bakgrund

André Talborn (f. 1987) är uppvuxen i Växjö. 2015 tog han examen i fri konst vid Umeå konsthögskola. I dag bor och arbetar han i Berlin. Talborns intresse för bilder och konst väcktes framför datorskärmen i hans pojkrum. Småstaden som han växte upp i hade inte en stor konstscen, istället fungerade internet som en källa för att få tillgång till olika typer av kultur. Framför datorn översköljdes han av bilder och fakta, och möjligheten att ta del av annars otillgängliga bildvärldar öppnade sig. Talborn arbetar med vatten- och oljebaserade färger på duk. Hans konst speglar ett stort intresse för den digitala tidsålder och bildkultur han vuxit upp med.